En kort Tysklandvisit

Den 21:a maj flög jag till Tyskland för fem dagars semester.

Morgonen därpå tog jag det lugnt hemma hos min kusin Leila medan hon sprang på ärenden. Netflix-serien Top of the Lake och en Chai-latte.

Fixade till mig och tog en massa selfies. Den här fick duga.

Välja outfit. Kimonon har jag sytt själv faktiskt. Ska visa senare mer närbilder.

På eftermiddagen kom Leila tillbaka, så vi gick iväg för att möta upp kompisar.

Vi promenerade hem till Alex och Philipp som bor på den här gatan i Hannover.

Grabbarna skulle ha fest på lördagen, så de ringde akuthjälp för dekorering. Lea här i full fart under duken!

DJ-bordet sattes upp och Leila provspelade som DJ.

Efter vi satt upp alla dekorationer gick vi ut för att dricka öl och äta shawarma.

Shawarma är bland det godaste jag har ätit! Som kebab, fast ändå inte.

Intressant graffiti.

Vi tog med oss maten och promenerade ner mot vattnet.

Till den mysiga strandbaren.

Hej gulliga Lea.

Alex var med och glad han också!

Vi myste på stranden tills det blev mörkt och sen gick vi hem.

Lördag

På lördag morgon åt vi frukost med Minka och Lea, då de sov över hos oss.

Vi planerade dagen och kom fram till att vi ville börja med shopping.

Så vi tog spårvagnen in till stan. Tycker att det finns drömmiga hus här och var i Hannover. Så fint.

Vi nådde målet!

Och det var den butiken vi hann med.

Lite snabb lunch och hemgång.

Mitt favoritträd i hela staden. Jag har några fina minnen kopplade till det, men det var också redan flera år sen.

Hej här skulle jag kunna bo tack.

Lite snabb uppladdning av energi med boken Outlander, müsli och kaffe.

Sedan var det dags att fixa sig för festen. Såhär såg jag ut!

Det minglades och jag hamnade på nåt sätt i köket och stannade där rätt länge. Köket är bästa stället på en fest. Här poserar jag med Ines.

Domenico!

Kvällens DJ Ole som mixade tung house!

Det dansades lite.

Lea och Leila.

Efter mycket dans och snack i köket fram till småtimmarna gick vi äntligen hem. Det var så ljust och fint när vi gick och la oss klockan 5.

Söndag

Kan ju säga att alla var rätt trötta på söndagen. Men vi ville ta vara på dagen och tänkte mysa i en park i solskenet.

Vi inhandlade shawarma igen och satte oss ner, spelade Frank Sinatra ut högtalaren och njöt.

Alla somnade på rad. Resten av söndagen spenderades hemma hos Alex och kollade på filmen Big Hero 6.

Sen började min resa ta slut. På måndagen tog jag inga kort, men jag var ute och dansade Lindy Hop och fick nya vänner. Vi umgåddes på strandbaren. Jag ska snart till Tyskland igen och hoppas att jag hinner träffa lindy dansarna!

Det här med vänskapsrelationer och eviga väntan på sms (svara då)

Varför ska det vara så svårt att svara på sms ibland? Att man själv har varit där ofta förnekar jag inte. Telefonen plingar till, man tar upp den ur väskan och ser sms:et, svarar på det mentalt. Men lägger ner den igen för man tänker att man ska svara senare, när man sitter ner i lugn och ro på tunnelbanan. Visst tar man upp telefonen då, men för att sätta på musik och kolla Facebook. Och så har man glömt att svara, igen.
Men det är onekligen irriterande när andra gör det mot en själv, speciellt om man ställt en fråga. Man frågar sina kompisar på fredagseftermiddagen vad ens planer för helgen är. Halv åtta får man svar "vi ska dit. kom!" Tack för att ni vill att jag ska komma. Men när man frågar om mer information, när de ska dit/ hur länge de ska stanna etc. blir det tyst. Lätt att planera sin kväll då när man inte vet tid eller plats! (läs ironi).
Det händer ofta att när jag frågar om information, förbli det tyst. Nu är det inte så att jag begär en detaljerad plan. Men jag skulle uppskatta ett slags svar. Ett enkelt "vet inte för tillfället, men hör av mig senare" räcker för mig. Då vet jag att man har läst min fråga.

Jag kanske låter lite forever-alone med detta inlägg, jag kanske ÄR det (sob), men så får det vara. Många har sina "gäng", specifika personer de brukar hänga med varenda helg. Kanske har man en pojkvän, en rumskompis, ett syskon och deras kompisar som man umgås med. Eller den där bästa vännen som är praktiskt taget familj, för man hänger så ofta med varandra.
Jag har inte den sortens sällskap. Jag har ingen pojkvän, som man kan introducera mig för hans vänner. Jag har ingen rumskompis som kan dra med mig på grejer. Jag har en bror, men vi är väldigt olika och jag har försökt få med honom, men han vill inte alls träffa mina vänner.
Visst har jag nära vänner, men inte den där relationen när vännen är som fastklistrad på sidan.
Ibland tänker jag att det skulle vara enklare att ha en syster, eller en rumskompis. Speciellt när man går ut.
Jag har kusiner i Tyskland och när jag är hos dom, Leila och Tamina t.ex, brukar vi sätta på musik, hälla upp ett glas vin och göra oss i ordning. Man rotar runt i varandras garderober och lånar smink och ber om hjälp att fixa håret. Sedan går vi ut tillsammans och kommer hem tillsammans.
Det är tryggt på kvällen om man har sällskap. Men det är också mer peppigt att ha sällskap på väg ut. Att man åker tillsammans med någon, någon som man träffar upp innan man möter upp det stora gänget.

Jag åker oftast själv till ställen, möter det där stora gänget med en gång. Så åker jag själv därifrån också. Den enda fördelen jag kan se med det är att, när jag är redo så åker jag, jag behöver inte vänta på någon. Eller någon behöver inte vänta på mig.
Men det känns lite ensamt. Jag har många bekanta, en stor umgängeskrets. Men jag skulle vilja ha mer av den intima relationen mellan personer. När man är ca 4-8 personer som brukar umgås.

Kanske är det dessa TV-serier som påverkar oss. Vänner, How I Met Your Mother, New Girl för att nämna några. 5-6 personer som bor ihop, eller nära varandra, och umgås nästan bara med varandra. De fikar, grälar, går på konserter, växer upp ihop.
Medan jag skriver denna text väntar jag fortfarande på svar. Ibland blir jag så frustrerad över att jag inte får svar att jag skickar flera ? på raken. Ett sms med ett ? i taget.
Jag vet inte hur jag uppfattas. Kanske som en klängig surkärring. Det bryr jag mig inte om. Det får bli som det blir. Om de vänner som tycker det är irriterande och inte fattar vinken, att jag gång på gång spammar dom med sms och frågor, då tappar vi kanske kontakten med tiden. Men det gör inte mig något. Man måste rensa bland "vänner".

Nu ska jag fortsätta att lyssna på punkrock, vänta på sms och hoppas på att kvällen blir rolig ändå.

A day with Susie & dancing lindy hop

Den sjätte april, på en måndag, var Susie på besök i Sverige. Hon bor annars i Shanghai och pluggar. Så det var väldigt trevligt att få träffa henne igen. Vi började med promenera genom Berzelius-parken.


Hej, här är jag med min outfit som jag visar upp ytterst stiligt. Allt är second hand, förutom Nike-skorna.

Vi fortsatte på Strandvägen förbi tjusiga skyltfönster.

På Café Linné slog vi oss ner och beställde Club Sandwich med kanna té. Godaste mackan jag NÅGONSIN har ätit. Vi pratade om relationer och om hur bra man har det som singel.

Supersöta Susie.

Efter nån timme fortsatte vi promenaden ut mot Djurgården och gjorde typiska turistposer.

Asian people taking pictures, pfssht, classic.

Vi gick till det fantastiska huset i närheten av Nordiska Muséet. Skulle kunna tänka mig att bo där. Hej. Fina målningar i taket.

Sedan gick vi tillbaka och tog en mjukglass på vägen.

"Give me your biggest lick!" sade jag till henne.

Roliga skyltfönster på NK. Vi vinkade av varandra för ett par timmar, för jag skulle åka vidare.

Till Gula Villa vid Universitet där det var dags att dansa lindy hop.

Fixa sminket i spegeln.

Dans och fika.

Efter dansen drog jag vidare. Hem till Alexis för filmkväll, varma mackor och lite musikspelande.

Det var en underbar dag med Susie. Kommer ta ett tag innan man får träffa henne igen. Lite tråkigt med vänner som bor så långt bort. Men desto mer tar man vara på tiden då man ses! Jag gjorde en liten video om dagen också. Kolla gärna!

A day with Susie from Isabella Hyvik on Vimeo.

Chances (Cyril Hahn REmix) - Alpines

Hej från mig. Börjar gilla fluffigt hår, tänkte köra det ett tag nu. Jag sover med pin curls, drar fingrarna genom håret och sprayar en hel flaska hårspray ungefär, då blir det sådär.

Har lite funderingar runt håret, om jag ska bleka utväxten och fortsätta med en kall nyans, eller bara låta det växa ut. Då blir det en naturlig ombre. Fast ombre är så 2012. Jag har inte råd att göra nåt stort med håret, får väl bli ombre.

pusshej.