Den 5:e juni, en onsdag, tog jag studenten. Drack bellini till frukost, sminkade mig med skakiga händer, tog på mig den röda klänningen och till sist mössan. Den dagen hände det. Med tre andra vänner satt jag i en vit limo, med champagne i handen och åkte mot skolan.
1 timme senare sprang vi ut.
Jag var extremt glad!
Mina fina vänner stog och väntade på mig med rosé och nallar de hängde runt min hals.
Sofie, jag och Emily. Ser galnast ut som vanligt!
Linda, jag och Rebecka. Hade på mig 15 cm klackar, därför ser alla andra så små ut.
Detta stod bak på min mössa, tyckte det stämde rätt bra.
Sen var det dags för flaket. I två timmar åkte vi runt i stan med hög musik som pumpade ut, öl som sprutades över alla. Vi skrek, sjöng och dansade medan solen sken. Vinkade åt turister. Satt på tunnelbanan hem, ölen klibbade fast i håret. Luktade säkert förskräckligt, men log stort för jag var så glad. När jag kom hem har jag aldrig varit så tacksam åt en dusch.
På kvällen åkte jag ut till Emilys morföräldrars lantställe långt ut i Täby, där vi firade henne. Vi åt grillat, ostbricka och myste i den lugna trädgården.
Vid nio-tiden åkte jag in mot staden igen till klubben Sommar! där resten av studenterna (eller halva Stockholm var det nog) firade den stora dagen tills 3 nästa morgon. På vägen hem på tunnelbanan hade jag ett trevligt samtal med en ung småländsk snickare som gav mig rådet att resa så mycket jag kan medan jag ännu bor hemma. Ett fint tips.
Två dagar senare hade jag min mottagning i en gullig 1700-tals stuga halvt i skogen, med tema franskt!
Tyckte alla klädde sig utmärkt! Hade en ytterst trevlig kväll med många konversationer och mycket mycket mat. Jag hade bakat typ 100 macarons för kvällen, som inte kom med på bild, och det kändes ju franskt!
Så studentdagen var en av de bästa dagarna i mitt liv. Jag var mycket glad, men tydligen nervös och spänd, för 2 dagar senare råkade jag på en 2-veckors lång förkylning.
