med händerna formar han ett hjärta åt publiken. jag gör ett hjärta åt honom, men jag tror inte han såg mig.

Rasmus Seebach spelade idag på Gröna Lund. Åh, vad fin han var. Sjöng så vackert, även om jag inte förstog ett ord. Jag var där med Frida, vi kom tyvärr inte så långt fram. Om jag hade stått så nära honom och han hade rört mig, då hade jag nog blivit kär i honom.
Sen tog vi spårvagnen och sen tunnelbanan hem. Och nu lyssnar jag på Rasmus fina röst igen.

pusshej.