den svampfyllda raviolin tuggar jag tydligen alldeles för snabbt, helt plötsligt skriker jag "varmt!" och de andra brister ut i skratt.

I söndags kväll när jag kom fram till mina kusiner, gick vi ut nästan direkt för att äta nåt.

Leila här.

Tamina och jag.

Vi åkte en tvärbana till centralstationen för att möta upp två andra.

Tillsammans med de andra satte vi oss på ett ställe som hette Café Kalah. Tydligen var deras ravioli speciell.

Dessa två bröder, Henrick och Philip, gjorde oss sällskap.

Leila och jag gör en "felix", ett litet internskämt.

Vi berättade historien om Felix och så ville Henrick också göra en sån.

Henrick, Philip, Tamina och Leila. Henrick håller i lampan så att det blir bättre ljus, men det ser ändå så lustigt ut.

Vi pratade om olika språk och så visade det sig att Philip kunde flera. Vi tjejer blev sååå fascinerade.


Efter vi hade ätit klart åkte vi alla hem till mina kusiner, där vi lyssnade på musik i timmar och det slutade med att vi sjöng karaoke fram till fyra på morgonen. En härlig söndag, igen.

pusshej.